Indigo – Växtfärgning, del 2/Plant dyeing, part 2

Indigo ger som bekant en blå färg eller en grön färg om den färgas på ett redan gult underlag eller en lila färg om den färgas på ett rosa underlag. Min gamla lärare på Västerbergs folkhögskola sade alltid ”Det går alltid att färga över med indigo”. Hon har helt klart en poäng. Igår färgade jag över ett ganska blekgult garn. Idag är jag pirrigt glad i kroppen varje gång jag tittar på garnet. Det är något speciellt med indigo. Frågan är om jag hade känt mig bekväm med att färga med indigo om jag inte hade haft handledning första gången jag gjorde det. Antagligen inte. Det är en ganska omständlig process. Därför tänkte jag delge mina vanligaste misstag för att ni kanske inte skall behöva göra dem.

Indigo gives blue or green if used on a fabric that is already yellow (see this post, for example), and purple if used on a fabric that is pink. Indigo is really special and I am not sure if I would have tried dyeing with it without supervision in the first place. The process is meticious, which is why I want to share my most frequent mistakes to prevent you from doing the same.

Indigofärgning är en kypteknik. Det innebär att indigon är inte vattenlöslig. Den måste lösas i en annan vätska. Det betyder även att färgen inte uppstår under färgning utan i oxidation efter färgning. Färgningen delas in i två olika moment – stamkyp och färgbad. Jag skall ge ett recept på indigofärgning som både funkar på ull och på cellulosa (bomull och lin). Det finns olika recept för de olika materialen, men jag har detta framför mig och ni får blandreceptet först.

Indigo isn’t soluble in water. It has to be dissolved in another liquid. The color doesn’t show when you dye it – it shows when it oxidizes with air – after the actual dyeing. We shall look at two different parts of the process – indigo solution and dye solution. I will present a recipe that works for both wollen fabric and cellulose based fabrics (like linen and cotton).

Stamkyp/indigo solution

  • 10 g indigo (äkta eller syntetisk spelar ingen roll)
  • 100 ml vatten, 50 grader
  • 10 ml Natronlut 25% eller 3 g kaustiksoda upplöst i lite varmt vatten
  • 10 g Natriumhydrosulfit
  • Lite T-röd, ca 2 msk
  • 10 grammes of indigo
  • 100 millilitres of water, 50 centigrades warm
  • 10 millilitres of soda lye (or 3 grammes of caustic soda dissolved in a bit of water)
  • 10 grammes of natrium hydro sulphur (this is a bad translation of Natriumhydrosulfit)
  • About 2 tablespoons of methylated spirits
  1. Blanda indigopulvret med lite T-röd i en glasburk så att det blir en deg. Burken bör vara en burk som är slät i botten eftersom det är svårt att röra ut degen annars. Det du rör med kommer att bli permanent förstört, ta inte din favoritsked!
  2. Häll över 100 ml vatten, 50 grader. Rör om väl! Använd lite mindre vatten om du valt att lösa kaustiksodan i vatten och inte har Natronlut.
  3. Häll i Natronlut eller kaustiksoda. Rör!
  4. Strö i Natriumhydrosulfiten. Rör försiktigt så att syre inte tillförs till stamkypen.
  5. Sätt på lock på burken. Placera din burk i en kastrull med vatten. Vattnet skall räcka lite över stamkypen i burken. Badet skall vara 50 grader varmt.
  6. Burken skall stå i badet 30 minuter. Kontrollera att temperaturen håller sig vid 50 grader hela tiden.
  1. Mix the indigo powder with the methylated spirits in a glass jar with an even bottom. The mixture is supposed to be like a dough.
  2. Mix the dough with the warm water.
  3. Add the Soda lye. Stir well and watch yourself! There will be a reaction.
  4. Sprinkle the natrium hydro sulphur in the mixture. Stir gently – you don’t want to add more oxygen than necessary to your mixture.
  5. Cover your container with a lid and put it in a pot of water (make sure it is enough to cover stamkypen). Put it on the stove and heat it to 50 degrees Celsius. Let the jar stand in the water for 30 minutes. Make sure the temperature is always the same (50 degrees Celsius).

Natronlut fanns att köpa förr i tiden men jag har aldrig lyckats att köpa någon. Det går att göra egen. Minns dock inte mängden kaustiksoda eller mängden vatten just nu. Jag gjorde egen natronlut för omkring två år sen och jag är fortfarande glad över att huset inte har brunnit ner. Jag följde receptet jag fick av mannen på färghandeln. Använde det jag behövde och hällde resten i en liten 50 cl pet-flaska. Därefter hamnade flaskan i kastrullen med de andra växtfärgningsgrejerna och ställdes ner i källaren. Ett år senare, visar det sig att pet-flaskan har smält och natronluten har runnit ut i kastrullen. Och aluminiumkastrullen har också smält! Jag vet av erfarenhet att det brukar utveckla mycket hög värme och det är mer tur än skicklighet att det inte gick värre.

Always be very careful when using soda lye! It can develop extreme heat and is corrosive!

Se till att du har tillgång till en trasa när du gör stamkypen. Fläckar sätter sig direkt och är nästan omöjliga att få bort ifrån köksluckor. När du rört i natriumhydrosulfiten kommer den härliga ”doften” av indigo. En köksfläkt är trevligt! Det står att du skall strö i sulfiten och det menar jag. Den klumpar sig fortare än du kan ana, vilket blir lite extra knepigt eftersom du inte skall röra för mycket i stamkypen när den tillförts; då rör du ner syre i kypen och det bryter ner den! Stamkypen skall ha en gul/grön/brun-färg när den är korrekt tillredd. Jag brukar försiktigt doppa en tandpetare i kypen och skölja av den under rinnande vatten för att se om det blir blått.

Make sure that you always have a cloth or something else when making the indigo solution. If you spill it will stain immediately and it is nigh impossible to clean up. When sprinkling the natrium hydro sulphur you will notice a peculiar smell. It is a good thing if you have a kitchen fan… When I say sprinkle I really mean sprinkle; it will get very lumpy very quickly if you are not meticious, but as mentioned before you need to be gentle – if you stir too vigorously it will add to much oxygen to the mixture, which will make it unusable.

When the indigo solution is finished it is supposed to have a yellow/green/brown color. Test it with a toothpick by dipping it in indigo solution and then rinse it under running water. If it gets blue – you are there!

När stamkypen är färdig så kan du spara den nästan hur länge som helst. I alla fall om den förvaras i en behållare som är lufttät. Jag brukar fylla på min glasburk med glaskulor
(såna som man köper i leksaksaffären) så att stamkypen blir helt lufttät mot locket.

You can save the indigo solutionfor as long as you wish (almost) if you keep it from air. You can fill up you jar with marbles to get the indigo solution all the way up to the lid.

På medeltiden var det ett signum för indigofärgare att ha knallblå händer. I Nijmegen finns en bar som heter ”In de blauwe hand”och syftar till den ursprungliga verksamheten i den medeltida lokalen. Jag föredrar att använda mig av gummihandskar. Bäst är de lite tunnare och extralånga. Det kan vara ganska slabbigt att färga inne då du inte bör krama ur det du färgar i färgbadet, eftersom det tillsätter du syre till badet. Dessutom påskyndas oxidationen om du viftar försiktigt över det du färgar när du tar upp det. Det brukar skvätta lite.

During the middle ages you could tell an indigo-dyer by his or her blue hands. In the city of Nijmegen in the Netherlands there is a pub called ”In de blauwe hand” – the hangout of indigo dyers for many centuries. I try to avoid blue hands by using rubber gloves when working with indigo.

Färgbad

  • 8 l vatten på 50 grader
  • 35 ml ammoniak
  • 15 g Natriumhydrosulfit
  • 100 ml Indigo stamkyp
  • 100 g salt

Dye solution

  • 8 litres of water – 50 degrees Celsius.
  • 35 millilitres of ammonia
  • 15 grammes of natrium hydro sulphur
  • 100 millilitres of indigo solution
  • 100 grammes of salt

1. Mät upp vattnet                                                                                                                        2. Tillsätt ammoniaken. Tänk på att inte stå med näsan i ammoniaken!                            3. Strö i Natriumhydosulfiten.                                                                                                     4. Häll varsamt i stamkypen.                                                                                                      5. Häll i saltet.                                                                                                                              6. Rör försiktigt. Badet skall nu vara gulgrönt till färgen. Det är klart för att färga i. Skall du inte färga på en gång så måste du ha tillrett ditt bad i ett kärl som kan värmas upp till 50 grader. Du bör täcka över ytan med plastfolie så att badet inte bryts ner av syret i luften. Du kan också med fördel ha ytan täckt när du färgar för att ge badet längre livslängd.

  1. Add the water to the pot.
  2. Add the ammonia. Watch it! It smells really really strong.
  3. Sprinkle the natrium hydro sulphur.
  4. Gently add the indigo solution.
  5. Add the salt.
  6. Stir gently.

Your solution should be greenish yellow and is now ready to use.

Färgning

1. Lägg ner det våta garnet i badet. Försök att ”smyga” ner det i badet för att undvika att du för ner syre i det.
2. Färga i tio minuter. Stoppa ner händerna i badet och krama om garnet så färgen kommer åt överallt. Se till att garnet håller sig under ytan under hela färgningstiden. Det är bra att täcka ytan med folien när du inte har händerna i badet.                             3. Lyft upp garnet långsamt ur vattnet. Försök att låta färgvattnet rinna tillbaka i badet genom garnet. Garnet är ljusgrönt i färgen med övergår sakta mot blått när det oxiderar. Oxidationen tar omkring 5-15 minuter. Efter det kan man se hur pass blått garnet blivit. Vill du ha kraftigare färg doppar du garnet i badet igen.
4. När du färgat klart ska du tvätta och skölja ditt garn. Torka det därefter. Tänk på att indigo ofta torrfäller; det kan färga av sig på exempelvis din tvättlina! Se till att garnet är helt torrt innan du stoppar in det i en låda eller i en påse.

Så där ja!

Dyeing

  1. Gently soak the yarn in the solution.
  2. Dye for ten minutes. Put your hands in and squeeze the yarn to make sure the solution gets in everywhere. Be sure that the yarn is below the surface all the time. When you are not having your hands in the pot it is a good idea to cover the surface with clingfilm or the like.
  3. Slowly lift the yarn from the pot. Let the dye run through it back into the pot. The yarn will be light green, but as the indigo oxidizes (this process will take about 10-15 minutes), it will get bluer and bluer. Finally you will be able to see how blue the yarn will be. If you want a deeper color, put it back in the pot again.
  4. When you are finished, wash and rinse the yarn, and put it up to dry. Make sure it is absolutely dry before putting it in storeage.

There you go!

8 reaktioner på ”Indigo – Växtfärgning, del 2/Plant dyeing, part 2

  1. Ping: Plant dyeing yellow, blue and green | The official Battle of Wisby blog

  2. Ping: A blue autumn |

  3. Ping: Six long years… |

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s